Hej Isa hära!:D Jag skulle bara länka lite sidor och sånt här;)

Kolla jätte gärna in http://www.wilmajohnsson.blogg.se
Och här http://www.isabellesdag.blogg.se
Här http://www.hjalpdesigna.blogg.se 

- Va?! Jag har ingen mobil.
- Men hämta en då!!
- Men det behövs inte!
- Okej då..

Vi hörde att mamma kom upp från badet. Hon frågade oss varför vi inte öppnade dörren och sa att hon väntade på ett paket. Hon hade tydligen beställt en iPhone från datan.

Vi flyttade sen hem till sommaren och jag och Adam bodde ihop. Emilia var våran granne och Justin ville inte vara känd så det bara slutade. Han flyttade också till Sverige, på en gård nära oss. Martina flytta hem till sin mamma igen.

---

Asså palla inte göra värsta slutet så jag bara avslutade det. Boring, jag vet men iaf.. ;) av

Dom hade klivit av bussen och satt och vänta på nästa buss.

- Inte? Vad konstigt.... Sa jag.
- Ja.. Jag trodde dem skulle komma samtidigt.

(RRRRRING RRRING)

Natacha tog upp sin mobil och svarade.

- Hallå.....? Ja, okej bra, hejdå.
- Vem var det? frågade Martina.
- Det var mamma, hon vill att vi kommer hem hem nu, vi väntar bara på att bussen ska komma. Det är jobbigt att man måste byta hela tiden.

De väntade tills bussen kom och åkte sen hem.

(pling)

- Im gonna go off here, ropade en tant längst bak i bussen.

Busschaffören öppnade bussdörren och lät henne gå av. Det tog typ 5 minuter innan hon hade gått av.

- Åååh, vad långsam hon är! stönade Martina.
- Ge det lite tid, sa Natacha....... AAAAH, men kan hon gå av någon gång då?!
- Jaha.... "Ge det lite tid", flinade Martina.
- Jaja, skrattade Natacha.

- NU är vi framme, äntligen! sa Martina.

Vi gick av och såg oss omkring.

- Hm.... vilken väg tog vi nu igen...? undrade Natacha.
- Hmmm.... det här hållet tror jag.

De gick åt det hållet, och såg en bil köra sakta och nära dom. De började gå snabbare och snabbare.

- Men vad i.. ?! tänkte Natacha.
- Varför förföljer bilden oss.. ?!
- Jag vet inte, men gå bara snabbare, kolla inte bak.
- Okej.

(TUUUT)

Martina hoppade nästan upp i luften och tog tag i Natacha och börja springa snabbt. Då började bilden åka snabbare. Mannen bakom ratten öppnade förnster rutan.

- Eeey, guys! Why are you running? Frågade Justin.
- Justin? Sa jag glatt. Justin!!! Skrek jag. Justin! Sa jag glatt igen.
Båda skrek "Justin!?!?!?!?!?!?!"
- What are you doing?! sa Martina.
- Oh sorry, Im just wondred where you two was going to.
- You scared us, Justin!
- Haha, Where are you going?
- Home, Can you drive us?
- Yeah, ofcourse.
- Thanks!

Vi hoppade in i bilen.

- Thanks for driving us Justin, sa Martina.
- Your welcome!
- So..... What are... you doing? Frågade Nacha utan ens veta vad hon sa.
- Eeeh...? Im driving, sa Justin och sneglade bak åt henne.
- Yeah.... sure, hehe.
- What are you two doing? frågade Martina.
- Nothing! svarade Justin snabbt, och kollade framåt.

Några minuter senare så var vi hemma igen.

- Thanks for driving us again Justin, bye, sa Nacha.
- Your welcome, have a good day.

Vi gick in och satte oss vid matbordet.

- Vad blir det för mat? frågade Nacha.
- Stuvade mackaroner och korv, svarade mamma. 

Jag började äta strax innan Martina.

- Mamma...?
- Ja, gumman, sa mamman medans hon satte sig ner.
- Vi vill flytta tillbaka till Sverige.....

Martina nickade.

- Vill ni...? Vi flyttade nyss hit.
- Nyss? Det var 2 två och ett halvt år sedan vi kom hit! Och vi har tröttnat lite, vi ville bara flytta hit för att se Justin Bieber's konsert, och vi har.. typ gjort det nu.
- Vi får se... Jag ska sova på saken.
- Okej, men vi ska inte väl inte sova nu, klockan är bara halv sex......
- Nej, inte ni men jag ska gå och duscha.
- Okej..?
- Hihi.

(pling plong)

- Vem kan det vara? Undrade Martina.
- Vänta, vänta öppna inte först, bäst att kolla i brevinkastet.
- Brevinkastet..?
- Ja, vi kollar där först, för vi vet ju inte om det är någon mördare eller något.
- En mördare..? Den skulle ju inte ringa på! Kom du inte på något bättre?
- Men kom bara nu.
- Okej...

Vi gick och kollade in genom brevinkastet.

- Vem kan det vara... ? viskade Nacha.
- Jag vet inte... Bäst att inte öppna.

(PLING PLONG)

Hördes det igen.

- Oh oh, han börjar bli otålig......
- Bara mamma inte öppnar.
- Din mamma är väl i duschen.
- Ja, men vem tusan är det där......?

- OPEN UP! skrek en man i svart utanför dörren.
- Ring polisen, viskade Nacha.

_______________________________________________________________________________________________


Vem var det? Kommer polisen att komma? Varför är mamman så seg i duschen? Vad kommer han att göra? Kanske är det bara grannen som vill sälja kakor, vem vet, läs nästa avsnitt. Gjort av

- Och Martina!!! Det var så länge sen sist. Hur länge var du borta, en månad? sa mamma när hon såg oss gå in i vardagsrummet.
- Jag vet inte, tror ungefär 30 dagar eller nåt sånt..
- Aha, okej. Men vad gjorde dom med dig egentligen!? Du haltar ju.
- Vet inte.. Orkar inte förklara nu, den är 5 på morgonen men jag haltar för dom sparkade mig på benet hela tiden för att jag skulle vara tyst.
- Du måste vara hungrig!!
-Ja, lite.. Men just nu vill jag faktiskt bara sova.

Både jag och mamma hjälpte Martina att ta sig upp för trappan. Sen sov vi ända till 11 på dagen. Vi väktes av att Emilia ringde.
Just det! Hon kommer säkert vara jättearg på mig när jag svarar.

- Ehm...... Hej Emilia! Hur är det? svarade jag direkt när jag svarade som att ingenting hade hänt men det var ett tag sen jag var med henne och bara stack.
- Hur är det? Bra, men varför har du inte svarat när jag ringde dig!? Jag har ringt dig hundra gånger!
- Va, har du? Sorry men jag har varit lite upptagen liksom.. På sista tiden har det hänt jävligt mycket och jag är inte på humör för att bråka just nu!
- Hänt saker? Som vad?
- Det var värsta fajten och...... Oj, jag tror ínte jag fick säga något men jag ska klä på mig och sen kommer jag till dig. Då kan jag berätta mer och så..
- Visst, skynda! Jag vill höra!

Jag la på och sa att vi skulle åka till Emilia till Martina. Vi klädde på oss och satte upp hårat och så. Sen sa jag till mamma att vi skulle ut en stund och att vi skulle äta lite senare. Sen drog vi bussen till Emilia.

- Är din fot okej? sa jag till Martina när vi hade gått av.
- Visst.. Men vad är det du ska berätta egentligen, något jag inte vet?
- Först det här med dig, att vi hitta dig och det med foten och.... Jag har blivit bra i min fot igen! Jihi. Men i alla fall så är det en till grej också.. Som du inte heller vet.
- Okej, kom så går vi!

Så gick vi till hennes hus och plingade på. Hon öppnade och såg skitförvånad ut.

- M-m-martina!?
- Jag vet..

Vi gick in och tog av oss kläderna i hallen. Vi satte oss i soffan som stog i vardagsrummet.

- Jag kunde inte vara med dig för att jag "räddade" Martina, hon han ju varit försvunnen. Jag och polisen körde till ett ställe och hämtade henne och så satte polisen honom i fängelset. Han sparkade henne på benet hela tiden så vi var tvugna att gå till doktorn, som typ är är det bara en stukning.
- Oj!! Göra det ont? Hon vände sig mot Mattina.
- Ehh, ganska men nu är det bättre, svarade hon.
- Och en till grej. När jag bara stack.. Jag är ju tillsammans med Adam nu och jag blev gravid.

Jag tystnade och alla tre sa inget på en kort stund, sen fortsatte jag.

- Men.. Jag gjorde abort. Vi går ju fortfarande i skolan och så.. Så jag orkade inte med allt men jag och Adam kom överens om det så vi är inte arga på varandra eller något sånt.
- Vilken tur att ni är vänner då.. Men gjorde det ont?
- Ehh, jag vet inte.. Asså jag var nersövd så det är typ som en operation.

Martina brast ut. Hon visste inte det än, men det hade inte alls varit länge sen jag gjorde aborten. Hon blev nog chockad.. Hon var inte glad i alla fall.

- Va!? hon ställde sig upp. Hur kan du inte ha sagt något till mig? Jag trodde vi var BÄSTA vänner. Hur länge sen var det du upptäckte det?
- Det var väl.. Typ en månad sen och jag kunde inte säga något eftersom att du inte var här då. Så det är inte mitt fel, om du inte påstår att det var jag som kidnappade dig..
- Neej, det är inte ditt fel men jag blir bara så.... Ååååhh! Men när gjorde du aborten då?
- Snart 2 veckor sen tror jag..

Vi pratade inte mer om det. Det kändes skönare för alla. Vi pratade om lite annat, killar och så. Man måste ju hålla koll;) Vi stannade över på lunch, vi gjorde den själva. Köttfärssås och spagetti. Sen ringde jag mamma och sa att vi inte skulle äta hemma.

Efter lunchen precis ringde Martinas mamma. Dom pratade om allt möjligt.. Hon berättade om Justin Bieber, aborten, kidnappningen och det mästa vi hade varit med om.

När hon la på sa hon
- Jag vill åka tillbaka till Sverige..
- När man tänker på saken skulle jag faktiskt också vilja det. Vi har ju redan bott här i 2 och ett halvt år. Egentligen ville vi ju bara för Justin. Våran önskan är uppfylld.

Vi disskuterade det en stund och då ville Emilia också flytta. Mamma skulle säkert säga att det skulle bli för dyrt, men det var ju värt ett försök. Och nu var det ganska tidit på våren, om vi kunde hitta ett radhus snabbt skulle det nog gå till sommaren. Problemet var att vi hade så många vänner här och man vill ju inte bara flytta ifrån sina vänner..

Vi gick och mötte upp Adam, min underbara pojkvän. Nu var det bara jag som hade en pojkvän, Martina och Eric hade bråkat och Emilia ville vara med Justin men han ville inte vara med henne.

Alla fyra tog bussen hem till mig.

- Tänk att vi tar studenten i sommar! Sa Adam och avbröt tystnaden.
- Aa, det ska bli jättekul! Igår eller när det var så hade mina kläder och hatten kommit. Dom var jätte fina. svarade jag.
- Vad kul. Mina har inte kommit än, sa Emilia.

______________________________________________________________________________________________


inte så långt då men ändå;) Av - ♥

Hehe! Jag håller på med Flickan och Justin kap. 33 nu men asså det är lite svårt att komma på och sånt. Jag rättade också isabelles (HOST!) för att det inte ska vara så mycket fel.

Men nu ska jag i alla fall göra klart det,,,, Eller just nu ska jag hjälpa mamma bära så jag gör det ikväll... Om datan funkar dårå. Den är cp ibland..

Sålänge får ni några bilder;)




Justins vaxdocka, men asså den är kortare än honom.. ?
`


Justin glömde att dra upp sin gylf innan han gick upp på scenen.. ;)





Så jävla fin bid asså!:)


Och om ni undrar varför det är tjock text är det för att att det kommer av sig själv och det går inte att ta bort..

// Wilma♥

- Do you have an idéa? frågade polisen.
- Yes, I told Martina that, for a second ago.
- So what is it?
- Okay, we are gonna do lika this........ sa Natacha medans hon viskade till polisen, You gonna run to "Drewie" so he can "attack" you, and I can go and get Martina, okay?
- I get it!, but be careful.
- Ofcourse.

De gjorde som hon sa.
- Natacha!!!!!!!!!!!!!!
- Ssssh!!! Tyst, polisen distraherar Drewie!
- Okej.....
- kom, så tar jag loss dig, så kom nu!
- AJ!
- Har du gjort illa dig? frågade Nacha.
- Det är lugnt...
- Är du säker?
- Ja, kom nu! sa Martina.

De sprang till polisbilden, och satte sig längs bak.

- Come on! ropade Nacha till polisen.

Polisen sprang till bilen och körde.
Martina stönade och satte sig ordenkligt.

- Du har gjort illa dig eller hur? sa Nacha och satte armarna i kors.
- Ja.... Men han ... han.....ehm....
- Vad gjorde han?!
- Han sparkade mig hela tiden så att jag skulle.. vara tyst.
- Vart sparkade han dig?
- På benet, men.. det är lugnt!
- Nej det är det inte! Sätt upp benet på sättet brevid dig.

Martina gjorde det, och stönade till lite.

- Jag hjälper dig att få upp benet, sa Nacha.

Nacha tog tag i hennes ben mjukt, och lyfte upp den.

- Ojdå..... sa Nacha,  den är helt blå?!=O
- Aj, var försiktig.
- Can you drive to the hospital?
- Why? Had something happend?! frågade polisen.
- Yes, Martina have to! Just drive, before my mum understand where I am.

Vi körde dit som tog 15 minuter.
När vi sen var framme så tog jag ut Martina ur bilen, och höll hennes arm över mena axlar.

- Aj, gå inte så snabbt.
- Förlåt, men vi har bråttom.
- Hurry up, sa polisen och förde oss in till väntrummet.

Vi satt där ine och väntade i 10 minuter.

- Martina Karlsson! Ropade en kvinna i vitt.
- Yes?
- It's your turn now.
- Oh, right.

Hon reste sig upp och satte armen över Nachas axel, och gick iväg till rummet.

- Jag är inte så säker på det här, sa Martina.
- Jodå, vi känner doktorn, han är den svenska doktorn som hjälpte mig förut.
- Okej då.

De gick till rum nummer 6 och knackade på dörren.

- Come in!

Jag öppnade dörren och gick in med Martina.

- Hej! sa Nacha.
- Men hejsan Natacha, vad har hänt den här gången?
- Min kompis här, Martina, har gjort illa sitt ben.. eller fot?
- Okej, Martina kom och sätt dig här på sängen.

Doktorn undersökte henne.

- Hur ont gör det? fråga han.
- Inte jätte mycket längre faktist.
- Okej, men lägg dig ner.

Hon la sig ner på sängen.

- Du har nog bara stukat vristen, det går över.
- Okej bra, sa Martina och log.
- Tack för att du hjälpte henne, sa Nacha.
- Det var så lite, kom tillbaka någon gång.
- Jadå, Hejdå.

Klockan slog 5 på morgonen.

FLÄMT!

- Vi måste hem snabbt! sa Nacha.
- Skynda.
- Can you drive us home? frågade Nacha polisen.
- Yes ofcourse.

När vi var framme så smög vi in utan ett enda knyst.

- Aj, aj, aj, aj..........aj..........
- Men sssh.
- Det är inte mitt fel, viskade Martina.

När dom gick, så knakade golvet jätte mycket och högt.
Lampan tändes i vardagsrummet.

- Ohoh!!
____________________________________________________________________________________________
Av :

Hej! Isa här! Jag ville bara lägga in lite "Justin Bieber kul" för bloggen;) Här är Justin Bieber och Willow smith som gör hår ochdans- upp visningar för fansen;)

// Isa♥

FLD= Friluftsdag:D
Hade det med skolan idag, det var fett kul, vi åkte skidor . mhihihi

Grattis på födelsedagen Justin Bieber! Okej, inte för att han ser det här då men ändå.
Det ryktas om att han skulle få den där lägenheten jag snacka om. Den han så gärna ville ha som kostar 12 miljoner:O Fast då har han också 3 sovrum, 4 badrum, gym och pool.

Jag undrar hur han kommer fira den. Även om den inte bli som han  har tänkt så ska han vara nöjd eftersom att han typ är kändast just nu.. Eller kanske inte men han är ialla fall skitkänd.

// Wilma Johnsson