Dom hade klivit av bussen och satt och vänta på nästa buss.

- Inte? Vad konstigt.... Sa jag.
- Ja.. Jag trodde dem skulle komma samtidigt.

(RRRRRING RRRING)

Natacha tog upp sin mobil och svarade.

- Hallå.....? Ja, okej bra, hejdå.
- Vem var det? frågade Martina.
- Det var mamma, hon vill att vi kommer hem hem nu, vi väntar bara på att bussen ska komma. Det är jobbigt att man måste byta hela tiden.

De väntade tills bussen kom och åkte sen hem.

(pling)

- Im gonna go off here, ropade en tant längst bak i bussen.

Busschaffören öppnade bussdörren och lät henne gå av. Det tog typ 5 minuter innan hon hade gått av.

- Åååh, vad långsam hon är! stönade Martina.
- Ge det lite tid, sa Natacha....... AAAAH, men kan hon gå av någon gång då?!
- Jaha.... "Ge det lite tid", flinade Martina.
- Jaja, skrattade Natacha.

- NU är vi framme, äntligen! sa Martina.

Vi gick av och såg oss omkring.

- Hm.... vilken väg tog vi nu igen...? undrade Natacha.
- Hmmm.... det här hållet tror jag.

De gick åt det hållet, och såg en bil köra sakta och nära dom. De började gå snabbare och snabbare.

- Men vad i.. ?! tänkte Natacha.
- Varför förföljer bilden oss.. ?!
- Jag vet inte, men gå bara snabbare, kolla inte bak.
- Okej.

(TUUUT)

Martina hoppade nästan upp i luften och tog tag i Natacha och börja springa snabbt. Då började bilden åka snabbare. Mannen bakom ratten öppnade förnster rutan.

- Eeey, guys! Why are you running? Frågade Justin.
- Justin? Sa jag glatt. Justin!!! Skrek jag. Justin! Sa jag glatt igen.
Båda skrek "Justin!?!?!?!?!?!?!"
- What are you doing?! sa Martina.
- Oh sorry, Im just wondred where you two was going to.
- You scared us, Justin!
- Haha, Where are you going?
- Home, Can you drive us?
- Yeah, ofcourse.
- Thanks!

Vi hoppade in i bilen.

- Thanks for driving us Justin, sa Martina.
- Your welcome!
- So..... What are... you doing? Frågade Nacha utan ens veta vad hon sa.
- Eeeh...? Im driving, sa Justin och sneglade bak åt henne.
- Yeah.... sure, hehe.
- What are you two doing? frågade Martina.
- Nothing! svarade Justin snabbt, och kollade framåt.

Några minuter senare så var vi hemma igen.

- Thanks for driving us again Justin, bye, sa Nacha.
- Your welcome, have a good day.

Vi gick in och satte oss vid matbordet.

- Vad blir det för mat? frågade Nacha.
- Stuvade mackaroner och korv, svarade mamma. 

Jag började äta strax innan Martina.

- Mamma...?
- Ja, gumman, sa mamman medans hon satte sig ner.
- Vi vill flytta tillbaka till Sverige.....

Martina nickade.

- Vill ni...? Vi flyttade nyss hit.
- Nyss? Det var 2 två och ett halvt år sedan vi kom hit! Och vi har tröttnat lite, vi ville bara flytta hit för att se Justin Bieber's konsert, och vi har.. typ gjort det nu.
- Vi får se... Jag ska sova på saken.
- Okej, men vi ska inte väl inte sova nu, klockan är bara halv sex......
- Nej, inte ni men jag ska gå och duscha.
- Okej..?
- Hihi.

(pling plong)

- Vem kan det vara? Undrade Martina.
- Vänta, vänta öppna inte först, bäst att kolla i brevinkastet.
- Brevinkastet..?
- Ja, vi kollar där först, för vi vet ju inte om det är någon mördare eller något.
- En mördare..? Den skulle ju inte ringa på! Kom du inte på något bättre?
- Men kom bara nu.
- Okej...

Vi gick och kollade in genom brevinkastet.

- Vem kan det vara... ? viskade Nacha.
- Jag vet inte... Bäst att inte öppna.

(PLING PLONG)

Hördes det igen.

- Oh oh, han börjar bli otålig......
- Bara mamma inte öppnar.
- Din mamma är väl i duschen.
- Ja, men vem tusan är det där......?

- OPEN UP! skrek en man i svart utanför dörren.
- Ring polisen, viskade Nacha.

_______________________________________________________________________________________________


Vem var det? Kommer polisen att komma? Varför är mamman så seg i duschen? Vad kommer han att göra? Kanske är det bara grannen som vill sälja kakor, vem vet, läs nästa avsnitt. Gjort av