Flickan och Justin kap. 27
Jag kände att det fortfarande kändes som att jag gillade Adam på något vis. Vi hade in träffats på ett tag nu. Jag träffade honom på väg hen och då gick jag in till honom en liten stund. Det kändes konstigt. Men jag var väl egentligen inte kär i Justin, det var bara för att han var känd. Eller?..
-Whart are you doing!? Over hold my beautiful floor! Skrek Justin när jag var hemma hos honom.
-Your floor? It's that the only thing you think of?
Jag spydde och det kom på hans matta.. Men det kändes som att han inte alls brydde sig om mig.
-Justin, I think I'm pregnant..
-What!? I'm so happy! We have a baby together.. *började gråta*
-Emh..... I'm so sorry but I don't know how I'm gonna say this.. It's not you.
-What? I'm gonna stop to say what all the time but What? Have you been raped or what? You know you can trust to me.. I will beat the guy who made it until he can not walk anymore.
-No, and please don't do it! He is my and your friend.. You know him.
-How is it?
-Adam.. But I'm not so sure but pretty sure.
Han fick tårar i ögonen.. Som vanligt. Jag börjar bli trött på att det alltid är lika dant. VAD SKA JAG GÖRA!?
Jag måste ju berätta det för Adam och säga till Justin att det är över för gott och att han måste komma över mig om han inte redan har det.
-I think this is the end. You can was with the other girl, you know.
-BUT I DON'T WANT TO!! But I have to.. You just make me disipointed hold time..
-Can we still be friends? Please Justin, I Don't want more trouble.
-Okay.
-But now I must go and tell the news to Adam. Bye Justin Bieber!
Jag gav honom en kindpuss för att jag alltid skulle minnas att jag äntligen hade träffat min idol. Tyvärr var han inte min idol längre eftersom att jag hade varit så mycke med honom. Min nya favoritartist var Mario.
Jag åkte bil (mamma skjutsade mig dit efter att jag berättade för henne att jag var gravid). Jag stog utanför dörren.. Jag var lite nervös på hur han skulle reagera. Jag plingade på dörren.
Efter ett tag kom hans mamma och öppnade dörren.
-Hi Natacha! So nice to meet you again. We've only met once.
-Yes, it was nice. Adam is at home? I have something to tell him..
-No, not right now. I don't know where he is but you can call him if you want to. Or else you can tell me what it is so can I say it to him when he comes home.
-Yeah, that's easyer.
-Came in..
Jag gick in och tog av mig skorna. Sen gick vi in och satte oss i soffan.
-So, what was it you wanted to say? You can trust to me.
-Yeah, I know. I'm pregnant, and Adam is dad to the baby.
Hon satt bara och stirrade på mig.. Inget hände. Sen fick hon ut :
-Are you totaly sure that it is Adam?
-Yes. But I don't want to remove the child. Please let me keep it! I talked to my mom and she said I chould keep it.
-Em.. We should wait and see what Adam think.
-Yes, you're right.
Då öppnades dörren av Adam. Han klev in och tog av sig hans skor.
-Hi, what's up?
-I have to say something to you. Come here and sit.
Han satte dig brevid mig i soffan medands hans mamma satte sig i fotöljen.
-I hope it's good news..
-Yes.. But I don't know how you will take this but I'm pregnant. And you are the father to the baby.
-What? Aha, so that's why you threw up with Justin!
-Yes. So.. What should we do now? Do go the doctor?
-I think your mother is better in this situation.
-Okey, I call her.
Sen skjutsade hon oss till en läkare / doktor.
______________________________________________________________________________________________
Jag vet att acsnitten inte är lika långa nu som dom varförut men aja. Det här avsnittet tog lite lång tid då.. Men jag har haft mycke att göra. Av: ISA får göra nästa
-Whart are you doing!? Over hold my beautiful floor! Skrek Justin när jag var hemma hos honom.
-Your floor? It's that the only thing you think of?
Jag spydde och det kom på hans matta.. Men det kändes som att han inte alls brydde sig om mig.
-Justin, I think I'm pregnant..
-What!? I'm so happy! We have a baby together.. *började gråta*
-Emh..... I'm so sorry but I don't know how I'm gonna say this.. It's not you.
-What? I'm gonna stop to say what all the time but What? Have you been raped or what? You know you can trust to me.. I will beat the guy who made it until he can not walk anymore.
-No, and please don't do it! He is my and your friend.. You know him.
-How is it?
-Adam.. But I'm not so sure but pretty sure.
Han fick tårar i ögonen.. Som vanligt. Jag börjar bli trött på att det alltid är lika dant. VAD SKA JAG GÖRA!?
Jag måste ju berätta det för Adam och säga till Justin att det är över för gott och att han måste komma över mig om han inte redan har det.
-I think this is the end. You can was with the other girl, you know.
-BUT I DON'T WANT TO!! But I have to.. You just make me disipointed hold time..
-Can we still be friends? Please Justin, I Don't want more trouble.
-Okay.
-But now I must go and tell the news to Adam. Bye Justin Bieber!
Jag gav honom en kindpuss för att jag alltid skulle minnas att jag äntligen hade träffat min idol. Tyvärr var han inte min idol längre eftersom att jag hade varit så mycke med honom. Min nya favoritartist var Mario.
Jag åkte bil (mamma skjutsade mig dit efter att jag berättade för henne att jag var gravid). Jag stog utanför dörren.. Jag var lite nervös på hur han skulle reagera. Jag plingade på dörren.
Efter ett tag kom hans mamma och öppnade dörren.
-Hi Natacha! So nice to meet you again. We've only met once.
-Yes, it was nice. Adam is at home? I have something to tell him..
-No, not right now. I don't know where he is but you can call him if you want to. Or else you can tell me what it is so can I say it to him when he comes home.
-Yeah, that's easyer.
-Came in..
Jag gick in och tog av mig skorna. Sen gick vi in och satte oss i soffan.
-So, what was it you wanted to say? You can trust to me.
-Yeah, I know. I'm pregnant, and Adam is dad to the baby.
Hon satt bara och stirrade på mig.. Inget hände. Sen fick hon ut :
-Are you totaly sure that it is Adam?
-Yes. But I don't want to remove the child. Please let me keep it! I talked to my mom and she said I chould keep it.
-Em.. We should wait and see what Adam think.
-Yes, you're right.
Då öppnades dörren av Adam. Han klev in och tog av sig hans skor.
-Hi, what's up?
-I have to say something to you. Come here and sit.
Han satte dig brevid mig i soffan medands hans mamma satte sig i fotöljen.
-I hope it's good news..
-Yes.. But I don't know how you will take this but I'm pregnant. And you are the father to the baby.
-What? Aha, so that's why you threw up with Justin!
-Yes. So.. What should we do now? Do go the doctor?
-I think your mother is better in this situation.
-Okey, I call her.
Sen skjutsade hon oss till en läkare / doktor.
______________________________________________________________________________________________
Jag vet att acsnitten inte är lika långa nu som dom varförut men aja. Det här avsnittet tog lite lång tid då.. Men jag har haft mycke att göra. Av: ISA får göra nästa
Kommentarer
Trackback