- Come on now, now we gonna go to the policestation, sa polisen, och öppnade polisbilsdörren.

Vi gick in och satte oss längst bak.

(15 minuter senare)

När vi var framme vid polisstationen, så sa han att vi skulle följa med in till förhörsrummet för att han skulle förhöra oss.

- Okey, Where she said she was?
- Ehm... ehm.... I can't remember... Oh I got it, a meadow.
- Right... Ehm... when she called you and added on the phone?
- Ehm.. I can look.
- Okey.

Jag kollade när hon ringde och när hon la på.

- She called me at 7:oo pm at the evening.
- Okey, Im gonna go and copy that you have said, so you two can go now, I can call when we found anything, where she can be.

Vi gick ut ur rummet, jag kom på att jag skulle vara hemma till maten.
Jag knuffade till Adam med armbågen.

- Psst.... Ey, jag måste hem snabbt, men dom får inte att vi komemr hem med en polis bil.
- Okej, jag har en idé! Istället för att åka tillbaka med polisbil kan vi ju åka hem med buss... snälla rara.... sa han sarkastiskt.
- Men jag har inget busskort eller pengar med mig.
- Kan vi gå hem?
- Är du galen?! Det tar typ 30 minuter att gå hem till fots.
- Okej, vi ber poliserna att stanna vid närmaste hållplats.
- Okej. - Can you drive us home, but can you stop at the nearest bus stop?
- Sure, sa polisen och gick ut till sin bil.

När vi var hemma så frågade mamma vart Martina var.
Och så självklart gick Adam hem till sig först.

- Ehm... Ehmmmm.. hon ... är hos Emilia! sa jag snabbt, och pustade ut.

Jag gick upp till köket och satte mig.
Men jag ville inte att mamma skulle fråga varför jag pustade ut när jag sa det, för att det syns när jag ljuger.
Men hon frågade aldrig.
När jag var klar så sprang jag ner, men jag snubblade och jag skrek som bara den.
Mamma sprang till mig och kollade varför jag skrek som en stucken gris.

- Vad hände gumman?!

Jag fick tårar i ögonen.

- Aj, aaaj, aj aj aj aj, mitt ben igen...
- Ska vi ta dig till en doktor igen?
- Nej, det var bara för att mitt ben inte var färdigväxt från när jag bröt den.

Jag var tvungen att använda min gamla kryckor igen.

- Nu måste du stanna inne,  sa mamma.
- Men nej varför?!
- Tänk på ditt ben gumman, imorgon kan du gå ut igen.
- Okej.... suckade jag.

Men när jag gick ner så ringde mobilen.
Jag tog upp den snabbt, det var Martina!

- Vad är det?!
- Snällaaaa hjälp mig, jag är bunden!!!
- Håll ut jag ringer polisen!
- Nej det ska du inte alls, sa en kille  - Neeeeeeeeeeeeej stopp!!! hördes Martinas röst i bakgrunden.

Någon höll för hennes mun så att hon inte kunde prata.

- Hmah mahmammahmahamam, Det var Martina, hon försökte prata medans killen höll för hennes mun.
- Låt henne vara! skrek jag.
- vad håller du på med där nere?! frågade mamma.
- INGET!
- du låter henne vara din gangster!!
(pip pip pip pip)

Dom la på luren.
________________________________________________________________________________
 OO vad hände med Martina? hur kommer Natacha att komma dit, med ett ont ben? Kommer hon att ringa polisen? AV :