Vi stog utanför hans hus.

-Asså hur kunde han göra det för att jag bara kollade, jag snoka inte. Jag tittade bara in. Jag gick inte ens in i rummet.
-Ja vet!! Och varför var jag tvungen att gå också? Han är helt freakad. Först värkade han som en ängel, meen nu är värsta peddot. Han tog din emh.. Ditt personla  ställe. Jag skulle seriöst spy om han gjorde så på mig. Han får tänka på att vi är 2 år ungre än honom. Det är inte stor skilnad men ändå.
-Vi behöver någon som kör hem oss. Det var egentligen han som skulle göra det han som är en sån "hjälte". Han är fan bara skit. Jag hatar honom.

Jag tog upp mobilen och messade en kille i klassen som heter Eric. Han har en nice bil och jag var säker på att han ville hämta oss. Han är en sjyst kille.

Hej Eric! Kan du hämta upp
oss på vägen vid stranden,
vad den nu heter? du vet det 
huset som är längst ner vid gatan.
// Nacha

-Jag har skickat messet. Om han inte svarar får jag tamig fan damp.
-Haha, jag med. Men ärligt, han är fett sexig.
-Mm.

(diridingdingdangsansang)

-Det är Eric, hoppas han kan. Så här står det:

Hej! Det var länge sedan vi
träffades. Jag är med David just
nu, men vi hämtar er vid det där
huset. Det är fett stort xD

Jag orkade inte skriva så jag skrev bara ja=)

-Yes, dom är här! Det gick ju skit snabbt.
-Ja, jag har ingen lust att vänta mer. Jag vill värkligen inte att du-vet-vem kommer ut och säger att vi ska gå.
-Och vem är du-vet-vem då? Sa Ekic när dom stannade framför oss.
-Emh.. Ingen, nu åker vi. Vem vill på bio?   (Mig)
-Jag vill, men är det inte lite sent?   (david)
-ehh, kanske det men vill du inte elr? sa jag och började småflörta med honom (blinka med ögat).

Han värkade intresserad och blinka tillbaka. Jag började fnittra. Då började Martina blinka åt Eric, men han värkade lite stressad och lite ledsen. Jag blev ledsen för Martinas skull. Men jag ville försöka rädda sitvationen och öppnade bildörren till henne. Sen gick jag till andra sidan och hoppade själv in.

När vi var framme fanns det en skärm med alla filmer som gick just då. Eller dom som skulle gå då. Det fanns så många filmer men vi tog en skräckis så jag kunde låsats vara rädd så David kunde lägga armen om mig. Vi valde orphanage. Den värkade skit läskig. Vi kom in tack vare grejen som släpper in folk till filmen. David och Eric var kompisar till honom. Det var egentligen en film från 18 år.

När vi kom in hade vi popcorn och läsk i händerna. Det var mångaa som kom fram till oss och frågade om vi värkligen var 18 och då sa vi bara : Ja, men det är jättemånga som som tror att vi inte är det.

______________________________________________________________________________________________


Fett synd för Martina, men det kanske löser sig. Blev inte så jätte långt, men ska någonstans:) Avsnitt gjort av